Frågor & Svar

Det finns så många frågor som rör just det här temat. Därför har jag samlat allt inom detta ämne på sidan "tandvård och tandsjukdomar".

Det finns mycket att tänka på när du ska resa med ditt djur. Det gäller inte bara att uppfylla de lagliga kraven utan även att tänka på vilka sjukdomar och parasiter sitt djur kan utsättas för.

Här nedan kan du läsa om införselkrav men även om rekommendationer hur du bäst skyddar ditt djur mot ovälkomna gäster och sjukdomar.

Införselkrav
Nedanstående regler gäller för djur som ska återvända hem till Sverige efter t.ex. semester, tävling eller parning. Eller om ett utländskt djur med sin ägare ska resa, eller flytta, till Sverige. De gäller endast från ett EU-land eller från ett tredje land med EU-villkor. Mer detaljerat om regler som gäller vid införsel av djur till Sverige från olika länder kan du läsa på Jordbruksverkets hemsida.

Tänk också på att kontrollera eventuella särskilda regler som kan gälla i landet du ska resa TILL.  Dessa hittar du hos respektive lands ambassad.

ID-märkt
Djuret måste vara ID-märkt med ett ISO-chip. ID-tatuering gäller endast om djuret har en läslig tatuering som enligt intyg är gjord före den 3 juli 2011.

Vaccination mot rabies
Djuret måste vara id-märkt och minst 12 veckor gammalt för att få en grundvaccination. grundvaccinationen kan bestå av en eller två sprutor beroende på tillverkare. 

Efter grundvaccinationen måste du vänta 21 dagar innan du reser med djuret.

Om ett djur vaccineras efter att giltighetstiden har gått ut (står i EU-passet) räknas omvaccinationen som en ny grundvaccination.

EU-pass för sällskapsdjur
Djuret måste ha ett EU-pass för sällskapsdjur. Dessa pass kan endast utfärdas hos veterinär och är en värdehandling. Om passet går förlorat ska det polisanmälas innan djuret kan få ett nytt. När du bokar tid för att få ett pass till ditt djur får du det i handen samma dag.

Anmäl djuret i tullen
Det är inte tullens ansvar att kontrollera ditt djur när du passerar gränsen in i Sverige. Det är ditt ansvar att deklarera ditt djur. När djuret kommer till Sverige ska du gå via "red point" (varor att deklarera) och anmäla ditt djur till tullen. Du kan också enkelt föranmäla din ankomst online via Tullverket  (länk här)  och kan då passera via "green point".  

Skydda ditt djur mot sjukdomar i utlandet
Det finns en hel del att tänka på för att förhindra att ditt djur utsätts för smitta vid utlandsresor. Många smittsamma sjukdomar är mycket vanligare i andra länder än i Sverige och en del finns än så länge endast i utlandet. Här nedan kan du läsa om några av de sjukdomar och parasiter som kan drabba ditt djur. På SVA kan du läsa mer detaljerat om många av dessa (SVA resa med djur)

Parasiter

Avmaska
Rävens dvärgbandmask, Echinococcus multilocularis, är en bandmask som sprids av räv, hund och ibland katt. Djuren blir inte sjuka men sprider äggen (som är för små för att ses med blotta ögat) via avföringen. Hos människor kan parasiten orsaka allvarlig, svårbehandlad sjukdom och levertransplantation kan behövas. Det kan räcka med att klappa en infekterad hund för att bli smittad. Du kan också bli smittad om du t.ex. äter råa bär från marken, tex blåbär, i områden med smittade rävar. 
Bandmasken dör av avmaskningsmedel som innehåller substansen Prazikvantel. Då vi i Sverige har fått in smittan på vissa platser i landet är det inte längre ett krav på att avmaska djur som reser in i Sverige men vi rekommenderar att du gör det i alla fall, på så sätt förhindrar vi att smittan sprids snabbare, över större delar av landet.

Fästingskydd
Ju längre söderut i Europa du reser desto större är risken att djuret träffar på den bruna hundfästingen. Fästingen förökar sig mycket snabbt och hundar kan snabbt få stora klasar av fästingar på huden. Fästingen finns både i naturen och inomhus och är vanligt förekommande i kennlar och hittehundsstallar/gatuhundsstallar. I Sverige överlever den inte utomhus på vintern men om den får fäste i en inomhusmiljö måste en saneringsfirma hjälpa till för att få bort den. Den bruna hundfästingen sprider också flera allvarliga sjukdomar som tex babesios, monocytär ehrlichios och hepatozoonos. Använd ett godkänt veterinärmedicinskt preparat mot fästingar och påbörja behandlingen före utresan. Komplettera med att dagligen gå igenom djurets päls och hud och avlägsna snabbt eventuella fästingar.

Myggor
Myggor kan sprida flera sjukdomar. Det finns olika myggskydd till hund, men tyvärr skyddar inga av dessa fullständigt så under kvällar och nätter, när myggorna är som mest aktiva, bör hunden skyddas med myggnät eller vistas inomhus.

Vaccinationer

Förutom Rabiesvaccinationen (som är ett krav inför resa) så finns det andra vaccin som bör övervägas.

Valpsjuka, parvo, hepatit - DHP
I Sverige är de flesta hundar vaccinerade mot valpsjuka, parvo och smittsam leversjukdom. Se över din hunds vaccinationer i god tid innan resa då samtliga av dessa sjukdomar är mycket vanligare i utomlands. Om din hund inte vaccinerats mot dessa inom de senaste 3 åren rekommenderar vi att du uppdaterar skyddet. 

Leptospiros - L4
Vaccinet mot Leptospiros ger inte ett fullständigt skydd mot infektion men målet är att ge hunden ett ökat skydd för att undvika allvarlig sjukdom. Vaccinets effekt är relativt kortvarigt och därför rekommenderas att man planerar sin vaccination i förhållande till resan. Grundvaccinationen består av två sprutor med 4 veckors intervall och påfyllning bör ske en gång per år. 

Leishmania - canileish - AVREGISTRERAT
Leishmania sprids via sandmyggor. Det finns ett vaccin mot Leishmania men det är avregistrerat i Sverige. Vaccinet skyddar inte fullständigt utan ses som ett komplement till övriga skyddsåtgärder i områden med stor smittrisk. Det viktigaste skyddet mot Leishmania fås genom ett bra myggskydd.

Sjukdomar

Leptospiros
Leptospiros är en bakteriesjukdom som kan drabba både människa och djur. Den är än så länge ovanlig i Sverige men på senare år har flera fall uppmärksammats, framför allt på västkusten och på Gotland. Sjukdomen förekommer i princip i hela världen och är ett stort problem i länder med varmare klimat. 
Gnagare, t.ex. råttor, är viktiga smittspridare och bakterien gillar varmt stillastående vatten, fukt och temperaturer runt 15-20 grader. Den är känslig mot kyla och torka och är därför ofta säsongsbunden.

Hundar smittas oftast i miljöer med vatten där infekterade djur (råttor, hundar) har urinerat. Även i kennelmiljöer och på hundutställningar ökar risken för smitta. Smittade djur behöver inte vara sjuka, bara bära på bakterien. Hundar kan även smittas via t.ex. parning.

Människor smittas via t.ex. hundens urin. Hundar som varit sjuka kan sprida bakterien då och då i urinen i flera veckor.

Hos hund orsakar sjukdomen allt från ingen sjukdom alls, endast mycket lindriga symtom till livshotande sjukdom. I de fallen kan hunden få kroniska, kvarstående skador i njurar och lever. Vanligast är symptom som slöhet, feber och kräkningar. Den dricker och kissar mer än vanligt och är ovillig att röra sig. Ibland uppstår blödningar i slemhinnorna.

Leishmania
Leishmanios är en allvarlig infektionssjukdom som sprids av sandmyggor. Sandmyggor förekommer inte i Sverige men är vanliga, till mycket vanliga, i vissa områden i södra Europa.
Leishmanios hos hund leder nästan alltid till allvarlig systemsjukdom och död. Infektionen kräver som regel upprepad eller livslång behandling. Det finns ingen behandling som säkert kan bota hundar från leishmanios och sjukdomen anses vara ett allvarligt problem.

Smittade hundar behöver inte uppvisa symtom förrän efter lång tid (månader till år) och symptomen är många och varierande. Bland annat kraftiga, livshotande, blödningar från nosen, smärtsamma led- och muskelförändringar, leverskador, njurskador, blodbrist, ögonsymptom, avmagring och förlust av muskelmassa. Hundarna kan även få hudförändringar och hudinfektioner på grund av det nedsatta immunförsvaret.

Smittan är vanligt förekommande i flera områden i södra Europa och är vanlig bland importerade gatuhundar. En hund som skall importeras till Sverige kan alltså verka helt frisk vid en besiktning, trots att den bär på en kronisk infektion och kommer att bli sjuk till följd av den infektionen. Tyvärr kan man också misslyckas med att upptäcka infektionen trots att korrekta prover tas.

Leishmaniaparasiten är inte alltid lätt att hitta och i en del fall måste flera prover tas vid olika tillfällen innan man hittar antingen parasiten eller antikroppar mot parasiten, det vill säga. innan man säkert vet att hunden är infekterad.

I ett blodprov kan man leta efter antikroppar mot parasiten. Blodprov används både när hundar visar symtom och när man letar efter infektionen hos till synes friska hundar, till exempel i samband med en veterinärbesiktning innan en hund skall exporteras till Sverige. Tyvärr hittar man inte alltid antikroppar i ett prov från en infekterad hund. Det beror bland annat på att det kan ta tid innan hunden bildar antikroppar.

När hundar visar symtom tar veterinären ofta också vävnadsprover från till exempel lymfknutor och hudförändringar för undersökning.

Tropisk hjärtmask - Dirofilaria immitis
Hjärtmasken sprids till hud med stickmyggor och förekommer framför allt i södra Europa. I vissa områden är risken för smitta mycket stor.
Det kan ta lång tid innan en hund visar symtom till följd av sin hjärtmaskinfektion. Under denna tid växer maskarna till i hundens lungkärl och när maskarna är tillräckligt stora och/eller många väl är vuxna kan de orsaka allvarliga, livshotande skador på lungor, hjärta, njurar och levern.

Typiska symtom är slöhet och hosta. Hunden magrar av och blir gradvis allt sämre. En infekterad hund kan också mycket plötsligt bli drastiskt sämre, få svårt att andas och hamna i ett chocktillstånd. Orsaken kan bland annat vara hjärtsvikt eller att ett antal maskar dött. Ibland vandrar också maskar från lungkärl till hjärtat. Hundar som drabbas av detta brukar avlida inom ett till två dygn.
När masken väl har blivit adult (vuxen) är det mycket svårt att bota hunden. Infektionen kan dock förebyggas effektivt genom behandling med särskilda veterinärmedicinska preparat.

Övriga sjukdomar

Det finns många andra sjukdomar som utgör en risk för hundar på resa i Europa.

Babesios: kan orsaka livshotande blodbrist (anemi), smittar via fästingar.

Brucellos: orsakar bl.a. aborter, bitestikelinflammation, smittar via parning.

Falsk rabies: (Aujeszkys sjukdom) dödlig för hund, smittar via rått griskött.

Fransk hjärtmask: luftvägssymtom och blödningar, smittar via sniglar.

Hepatozoonos: lever-, njur- och lungsjukdom. Smittar via fästing.

Monocytär ehrlichios: feber, trötthet, blödningar. Smittar via fästing.

Salmonella: feber, kräkningar, diarré. Smittar via smittad mat.

Tuberkulos: luftvägssymtom, kan smitta människa, smittar via opastöriserad mjölk.

Ofarlig knöl eller elakartad tumör?
Att hitta knölar i, eller under, huden på sitt husdjur är vanligt. En knöl kan bero på många olika saker och behöver inte alltid vara en tumör. Det kan även bero på inflammation, infektion/böld, främmande föremål, insektsbett m.m.

Det är därför en bra idé att alltid få en ny knöl undersökt av veterinären. Det går däremot sällan att ställa en definitiv diagnos bara utifrån att klämma och titta på en knöl, därför väljer veterinären ofta att ta ett prov, ett s.k. finnålsaspirat (FNA). Då drar man ut lite celler ur knölen med en tunn nål och tittar på dem i mikroskopet. Detta provet kan snabbt ge besked om det rör sig om en tumör eller något annat. Djuret behöver nästan aldrig ges lugnande för detta.

Ibland rekommenderar vi att ta bort hela tumören och skicka in den för analys, alternativt ta en biopsi (en bit av tumören), för att få en definitiv diagnos. I de fallen måste djuret ges lugnande eller sövas.

Hos hund är tumörer i huden ofta godartade, hos katt är det lite vanligare att de är elakartade. Men även godartade knölar och tumörer kan behöva tas bort. Dels kan man på så sätt få rätt diagnos och prognos, men dels på grund av att även en godartad tumör kan bli till besvär om den sitter så att den stör djuret eller blir sårig och inflammerad.

Vilken typ av tumör det är, var den sitter och hur stor den är avgör vilken typ av operation det blir och om det är aktuellt med fler prover som tex blodprover, röntgen eller ultraljud.

I vissa fall kan det bli aktuellt med en remiss till en onkologmottagning, då hjälper vi självklart till med det.

Några vanliga knölar och tumörer

Lipom – "fettknöl"
Lipom är godartade tumörer som utgår från fettvävnad. De kan uppkomma var som helt i kroppens bindvävnad, men oftast sitter de under huden.

De är vanligast på äldre individer och övervikt ökar frekvnesen. De skapar sällan ett problem. Ibland kan det vara aktuellt att operera bort den, tex om den sitter så att den rent mekaniskt hindrar djuret från att röra sig naturligt (tex bakom ett framben). Vanliga ställen där lipom brukar dyka upp är på revbenen, bröstbenet, höftkammarna och längs ryggen. I ovanligare fall växer de mellan muskelbuntar eller i buk- och brösthåla.

Ett lipom känns oftast som en halvmjuk, långsamt växande, väl avgränsad rund/oval knöl under huden. Ofta kan man skjuta huden fritt över den men den går inte att "lyfta" från vävnaden under.

Om det finns anledning att ta bort lipomet bör man göra det så tidigt som möjligt eftersom ingreppet blir mer omfattande ju större tumören är. Lipom kan växa tillbaka på samma ställe där den togs bort och när en hund väl har börjat bilda lipom får de ofta fler med tiden. 

Aterom - talgkörtelcysta
En vanligt förekommande knöl, som inte är en tumör, är aterom – talgkörtelcysta. Det innebär att talg ansamlas i en talgkörtel i huden utan att tömma sig som den ska. Knölen är oftast liten och ganska hård, ibland ömmar den lite men oftast är hunden helt obesvärad av den. Ibland spricker ateromet och tömmer sig som en pormask, de kan också växa och krympa lite omväxlande. I ovanliga fall blir ateromet infekterat, eller växer sig så stort att det blir till besvär för hunden, då kan man operera bort det. Ett aterom kan försvinna helt av sig själv, eller ligga kvar i huden i många år. Så länge det inte är till besvär brukar man inte ta bort dem. Enstaka mindre aterom kan tas bort på sedering och lokalbedövning, för större och inflammerade aterom krävs narkos.

Histiocytom
Histiocytom är en godartad tumör som ses på unga, växande individer, den kan förekomma på lite äldre individer också men oftast under 3 år. Den uppkommer snabbt och växer sig större på bara några veckor. Den försvinner spontant inom två till sex månader. De blir lätt inflammerade och kan ibland orsaka obehag för hunden och i de fallen, eller om den inte tillbakabildats efter några månader, kan man operera bort dem, men det behövs sällan.

Det finns en elakartad variant (histiocytärt sarkom eller malign histiocytos). Den är vanligast på vissa raser som Berner Sennen och Flatcoated Retriever. 

Histiocytom känns som runda, väl avgränsade förändringar i huden. De är ofta hårlösa, lite röda och ibland lite såriga. De följer med huden om man lyfter den. Vanligast på huvud, öron och ben. Tillbakabildningen går vanligtvis snabbt och när den väl har startat kan tumören försvinna på några dagar.

Juvertumörer
Knölar i juvret hos tikar och honkatter kan bero på inflammationer, infektioner, hormonell svullnad eller skendräktighet. Men en vanlig orsak är tumörer. De drabbar främst medelålders till äldre djur, i sällsynta fall kan de även förekomma på handjur.

Hos hund är risken för att tumören är elakartad ungefär 50%, hos katt är risken betydligt större – ca 90% är elakartade.

Katter som äter p-piller, eller som kastrerats sent i livet, löper större risk att utveckla juvertumörer. I sällsynta fall får även kastrerade honkatter och hankatter juvertumörer och då rör det sig ofta om en särskilt elakartad form.

När juvertumörerna är små känns de som små sand- eller riskorn i vävnaden runt juvret. De sitter under huden. Hos tikar ser man tydligt att de växer i samband med löp.

Juvertumörer bör alltid tas bort helt och hållet så snart som möjligt, prognosen är alltid bättre om tumören inte blir större än 1 cm. Mycket små tumörer (några millimeter) kan man ibland tas bort solitärt, det vill säga utan att ta bort juvret. Men ju större tumören är, eller om det finns flera, desto mer juvervävnad måste man ta bort. Tumörerna bör alltid skickas på analys (PAD) för att kunna bedöma prognos och om det krävs ytterligare operation eller behandling. På katt rekommenderas alltid att man tar hela juverraden på den sidan som tumören sitter och även tar bort hela andra sidan så snart den första har läkt.

På katt, äldre tikar eller hundar med en stor eller flera tumörer bör en metastasröntgen göras innan operation, då remitterar vi för en lungröntgen för att kontrollera att tumören inte redan har spridit sig.

"Åldersvårtor"
Med stigande ålder är det inte ovanligt att hundar (sällan katt) utvecklar små utväxter i huden. De är oftast små, hårlösa och växer ut från huden. De växer ofta mycket långsamt men hunden kan få flera stycken spritt över kroppen. En del är ojämna, som blomkålshuvuden, en del släta. Oftast rosafärgade, ibland mörkt pigmenterade. Hunden brukar inte besväras av dem, men det förekommer att de slickar på dem. 

I de allra flesta fall rör det sig om godartade åldersförändringar, men orsaken kan vara många - t.ex. papillom (virusorsakad eller spontan), nodulär sebakös hyperplasi (talgkörteltumör), fibrom, basalcellstumör, trichoepiteliom, godartade pigmentfläckar (nevus, melanoplack, melanocytom) m.m.

En del av dessa godartade förändringar är väldigt lika vissa mer elakartade tumörer så även om du misstänker att det bara är en "åldersvårta" så är det en bra idé att få den undersökt.

Mastocytom
Är en relativt vanlig tumör hos hund som räknas som elakartad. Den förekommer hos katt men är oftast mer godartad där. Mastocytom kan se väldigt varierande ut, och kan ofta misstas för tex lipom eller insektsbett tex. Det vanligaste är en medelmjuk rund nybildning i huden, ibland hårlös men kan även vara fullt bepälsad. Ibland ses en rodnad i området och ibland upplevs knölen krympa och växa oregelbundet. Djuret kan visa besvär, oftast i form av klåda. Diagnosen kan ofta, men inte alltid, ställas vid finnålsaspiratet då cellerna ofta har ett typiskt utseende.
När man tar bort ett misstänkt mastocytom är det viktigt att operera bort den med goda marginaler, helst minst 3 cm runt om hela knölen. Därför kan även en liten knöl ge ett relativt stort operationssår. Mastocytom delas in i olika grader av malignitet (elakartad) och prognosen beror helt på vilken typ och grad av tumör det är.

Malignt melanom
På hund är mer än 85% av melanom godartade men det förekommer även elakartade. Dessa växer i regel snabbare, blir större och ofta såriga. De flesta elakartade melanomen på hund sitter i munhålan, klofalsar, trampdynor och i övergångar mellan hud och slemhinna. 

Klicka här och börja skriva. Veritatis et quasi architecto beatae vitae dicta sunt explicabo nemo enim ipsam voluptatem quia voluptas sit aspernatur aut odit aut fugit sed quia consequuntur magni dolores eos qui ratione voluptatem sequi nesciunt.

Klicka här och börja skriva. Veritatis et quasi architecto beatae vitae dicta sunt explicabo nemo enim ipsam voluptatem quia voluptas sit aspernatur aut odit aut fugit sed quia consequuntur magni dolores eos qui ratione voluptatem sequi nesciunt.